Just precis nu njuter jag av att vara helt ensam, för jag vet att jag inte är ensam... Komplicerat för många, men ganska enkelt för mig! Trots att jag varit gräsänkling i 3 dagar nu känner jag att jag inte är själv, jag har haft personer runt omkring mig nästan hela tiden, och det är underbart! ( och så klart har jag ju ozzy med mig nästan hela tiden, vaken eller sovandes) Hemma tar han alla tillfällen i akt att grisa, grisen.

Igår hade vi lite tjejkväll här hemma Marie och Bella var hit en sväng, jätte mysigt! (Jag fick även min dagensdos av barn, något som har varit viktigt på den senaste tiden) Eller barn och barn, jo hon är ett barn! Alla under 20 är barn, så hon har lång väg kvar :)

Idag har jag varit vid lillalojrän och tittat på när farfar m kusiner fiskat, det gick inte så bra för dem med tanke på stöpen som är. jag nöjde mig fint med solen jag. En dos D vitamin var precis vad jag behövde. På vägen hem kunde jag poppa högmusik  och kosta på ett litet leende i min ensamhet.  Jag kunde till och med skratta åt människor som inte kan ta hänsynt längst vägarna, okunskap kallar jag det för, och dem jag mött som har just den här okunskapen har inget körkort själv, det kanske förklarar endel. Jag kör så länge jag har lagen på min sida och har självklart hänsynt till massan av snön som finns. Jag kan tillägga att jag inte har skadat någon i trafiken.

Ikväll blir det middag uppe hos mamma och pappa, vi skulle äta fisk som jeppe hade fångat, det godaste som finns! Den varan är det ganska lite av i det här hemmet, med tanke på att jag bor med en sportfiskare, som inte dödar fisken om dom inte lider av något slag.

Trots det hade krille fått några fiskar i jämtland som han hade tagit upp med tanke på mig, så det var ju bra!

Nu ska jag krypa ner i soffan och dra över mig en filt och försöka tina upp mina isiga fötter med tidningen "lantliv". Bättre kan det inte bli.  Det blir en kopp kaffe med våran nya kaffebryggare som vi fick av mamma igår också!